Relationen mellan stat, myndigheter och muslimska församlingar har kommit allt mer i fokus under de senaste åren genom en rad granskningar och avslöjanden. Då dessa hamnat i fokus så har det naturligtvis skapat en viss bild som påverkat människors syn på dessa. En ny studie som ska utföras på Södertörns högskola ska nu granska trenderna och presentera resultat inom tid. Men det sätter punkten på något annat.
Relationen har i dagsläget kommit att färgas av misstro, av många skäl. En del muslimska organisationer har fört sig trolöst och lömskt gentemot partner som investerat förtroende i dem, vilket lett till kyliga relationer. Man drar sig alltmer för relationer eller samarbeten med muslimska församlingar och organisationer. Det leder till att organisationer eller samfund som skött sig och är till gagn för samhället skadas av den bredare misstron. Risken, som alltmer har blivit realitet, är att muslimska samfund ställs helt utanför systemet och måste göra allt arbete ideellt. Det är inte en positiv utveckling. Men tyvärr blir det att en del kan ha sig själva att skylla.
Svensk förhandlingskultur anses vara baserad på ömsesidigt förtroende, att när man förhandlar och lovar något så håller man sitt ord och presterar enligt vad som är sagt. Att inte uppfylla det utlovade utan giltiga skäl eller att försöka vinna fördelar eller köra fulspel är grund till att uppsäga förtroendet och inte vidare samarbeta med den partnern. Man förväntar sig att bägge sidor ska vara öppna kring motiv och önskemål. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” sa man förr i Sverige. Så när det inte sker så samarbetar man inte, på såväl sociokulturella som lagliga grunder.
Den nya undersökningens resultat ska bli spännande. Likaså hur man hanterar denna nya verklighet från samfundens sida. Bättre förtroende behövs. Annars väntar en problematisk framtid.